Vintern 2022–2023 sammanfattas som relativt normal totalt sett, men med en kall och energifattig december och därpå ett omslag innan jul till övergång mot en mildare och energirikare period januari-februari. Några stormar passerade och det milda vädret kulminerade med den meteorologiska vårens ankomst i södra Götaland och längs dess kust innan Kung Bore laddade om för mars månad.

Vädret korrelerade prismässigt negativt i vanlig ordning med energipriserna, där december toppade med mycket extrema priser. Avsaknad av baskraft, produktionsstörningar med isläggning av älvarna och isbildning på vindkraften och högre efterfrågan var orsaken till de tidvis extremt höga prisnivåerna. I februari uppenbarade sig även SSW (Sudden stratospheric warming) som tillsammans med prognoserna nu indikerar att vi går mot en något mer bullish start på våren under mars månad.

Lagom lägligt i mars ser vi åter avsaknad av kärnkraft och kallare väder med ökat högtrycksinflytande vilket ger mindre vattenkraft- och vindkraftsproduktion. Därmed ser innevarande månad ut att kunna ge en mer sidledes utveckling av snittpriset jämfört med februari.

Vi tycker oss se att klimateffekterna gör att såväl temperaturer som energier utjämnas allt senare under vårvintern efter mildare energirikare vintrar. Man skulle kunna säga att mars således är det nya februari, då vi kan få uppleva en kallare och energifattigare inledning av våren.

Här kommer en sammanfattning av den gångna vintern i korthet, så får vi se om mars prismässigt kan slå februari i Norden.

Temperaturen var förhållandevis normal till något över normal på det stora hela

Årets vinter blev som helhet ganska normal jämfört med normalperioden 1991–2020. Lite mildare längst i norr och längst i söder samt något kallare i södra Norrland och norra Svealand, där egentligen utfallet i december – som hade den kallaste avvikelsen – satte sitt avtryck på anomalierna.

Trots utfallet i december skulle vi vilja kategorisera årets vinter som en i raden av milda vintrar som dominerat de senaste decennierna.

Efter en bister och kallare december följde januari med omslag till milt väder i kombination med riklig nederbörd lagom till jul. Det kom mycket stora regnmängder, framför allt i söder, vilket gav upphov till översvämningar och mycket höga flöden i vattendragen på det sydsvenska höglandet.

Det milda och genomströmmade vädret fortsatte i februari även om energiöverskotten inte blev lika stora som i januari. I mitten av februari drog även stormen Otto in med stormbyar på en del platser och likartat som för något år sedan prickade stormen helgen innan sportlovet vecka 8. Det milda vädret kulminerade med att den meteorologiska våren i söder anlände till Götaland.

December – den kallaste vintermånaden

Julmånaden december blev kall i hela landet. Innan Lucia var snötäcket relativt utbrett även i söder men milt väder under julveckan medförde en grön julafton söder om Mälardalen. Dock blev själva inledningen av julhelgen åter lite kallare innan mildluften återkom på bred front. Nyårshelgen kulminerade med värmerekord då det fördes upp extremt mild luft upp över sydligaste Sverige, ochi Kristianstadvisade termometern 11,5 grader på nyårsdagen – vilket blev en av vinterns högsta temperaturer. Även Malmö och Lund noterade samma temperatur denna dag med nya januarirekord.

Kallast i Götaland var det den 17 december med -22,1 grader i Målilla. I Svealand uppmätte Svanberga i Uppland samma morgon -25,0 grader och den 7 januari sjönk kvicksilvret i Naimakka till som lägst __-38,2 grader__, vilket blev vinterns lägsta temperatur. Naimakka är som bekant ett pålitligt köldhål, stationen hade landets lägsta temperatur även i december (-36,2 grader) och februari (-35,0 grader, tillsammans med Nikkaluokta).

*Medeltemperaturens avvikelse från normalperioden 1991–2020, december t.v. och för hela vintern 2022–2023 i mitten. Vårens ankomst definieras som sju dagar med vårtemperaturer (dygnsmedeltemperatur över 0,0°C). T.h. visas årstiden den 14 mars (SMHI).*

Ovan visas temperaturanomalierna för december (t.v.) och hela vintern december-februari (mitten). Vi kan se att decembers kalla utfall sätter sin prägel på hela vintern. Med en mild januari-februari är årets vinter över lag mild på de flesta ställen. Den milda vintern i söder avspeglades med för årstiden varmt väder i slutet av februari, den meteorologiska våren etablerade sig i delar av Götaland den 15 februari. Tills dags dato har våren spridit sig vidare i Götaland enligt ovan.

Nederbördsrikt på många håll men torrt i fjällmagasinen efter utfallet i december

Årets vinter blev nederbördsrik, undantaget fjällkedjan. Överskottet grundlades under januari månad, som var nederbördsrik på de flesta håll i landet bortsett från just fjällkedjan.

*Nederbörden i procent av normalperioden 1991–2020 för december t.v. och hela vintern 2022–2023 t.h.*

Januaris blöta väder fortsatte in i februari och förbättrade hydrobalansen

Januari blev nederbördsrik i större delen av Sverige och Lund, Malmö, Växjö, Norrköping och Örebro noterade en rekordblöt januari.

Efter en torr december i magasinen kom framåt jul ett omslag till ostadigare väder med mycket nederbörd. Hydrobalansen förbättrades från drygt -16 TWh innan jul, till att nu efter februari ligga på cirka -5 TWh.

December såg först ut att gå mot ett större underskott men omslaget dämpade fallet så att nederbördenergin landade på cirka -3,0 TWh. I januari tog vi igen detta då månaden levererade +4,3 TWh i nederbördsenergi. Det ostadiga vädret fortsatte i februari och månaden slutade på cirka +2,5 TWh. Detta innebär att vintern slutar på cirka +3,8 TWh.

Vinden vek i december men återkom i januari-februari – endast två stormar passerade

Vinterns första storm träffade Norduppland kring Lucia, med vindar som uppmätte 24,6 m/s i medel och 29,4 m/s i byarna. I fjällen var december över lag lugn men under januari-februari passerade några sjok med hårda vindar, bland annat i blåshålet Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen där det blåste det __35,6 m/s__ i medelvind och den 13 februari i Tarfala där det blåste __48,3 m/s__ i byarna.

Nedan kan man se byvinden, vilken är proportionerlig mot medelvinden för december (t.v.) och januari (mitten) samt februari (t.h.). Vi ser att januari och februari levererar ett överskott mot normalt i vindbältet i norr, medan det är mer normalt över tiden i resten av landet under denna period.

Den 17 februari drog den av danska vädertjänsten namngivna stormen Otto in från Nordsjön med sikte på södra Skandinavien. Allra mest blåste det vid Hanö med 25,3 m/s i medelvinden och 34,1 m/s i byarna. Stormbyar rapporterades från bland annat Malmö. Sammantaget blev Otto något lindrigare än befarat även om en del materiella skador och nedfallna träd sågs efter dess framfart. Även på vinterns sista dag den 28 februari blåste det upp rejält i fjällen då det uppmättes 35,2 m/s i medelvind vid Stora Sjöfallet.

Högtrycksinflytandet i december innebar en vindproduktion under normalt och månaden slutade på cirka 87 procent av vad som är normal vindproduktion för årstiden. Omslaget i januari ändrade på detta och månaden slutade på 111 procent av normal vindproduktion. Vi såg en sidledes utveckling avseende produktion under februari, där månaden normalt sett brukar avta cirka 15 procent mot januari. I stället såg vi 125 procent vind för februari månad. Sammantaget under vintern sätter åter december sin prägel på årstiden med en vindleverans som bara når till +6 procent av normalt över tiden.

Länge snöfattigt i fjällen innan det fylldes på

I början av december var det lokalt extremt lite snö i bland annat Jämtlandsfjällen, enligt nedan.

Snödjupet växte dock betydligt fortare, i synnerhet i januari där vi såg den största ökningen. Det största officiella snödjupet skrevs till slut till 125 cm från Almdalen i Jämtlandsfjällen den 19 januari men snödjupet växer fortfarande och brukar kulminera framåt mars-april i norr. Större snödjup kan därmed komma att mätas upp, i synnerhet efter en mars som denna.

I Götaland och södra Svealand blev det skralt med snödagar. Större snödjup och även mer utbrett snötäcke förekom endast tillfälligt under Luciaveckan samt kortvarigt kring trettonhelgen i söder.

Isläggningen

Det över lag milda vintervädret bidrog till att havsisen hade svårt att lägga sig i år. Först den 26 februari frös Bottenviken igen helt, vilket är väldigt sent på säsongen. Normalt sett är hela Bottenviken frusen varje vinter och lägger sig mycket tidigare än i år. Nedan syns isläget den 28 februari.