Högtrycksinflytandet fortsatte i maj och spred sig även till magasinen. En torr period inleddes och det levererades cirka 3 TWh under vad som är normalt för årstiden. Sommaren kom och spred sig norrut under månaden och snön smälte bort något snabbare i magasinen, så när vi gick in i juni fanns det enbart snö kvar på de högsta fjälltopparna.

Fokus på energiparametrarna

April 2023 präglades av högtrycksbetonat och torrt väder med kalla nätter och blygsamma dagstemperaturer i förbrukningsområdet. I magasinen var det något mer genomströmmat och det levererades cirka 1,5 TWh nederbördsenergi över vad som är normalt för årstiden. Mindre molnighet i de södra delarna medförde även att solen levererade något över vad som är normalt under en aprilmånad. Efter varmare tendens under månaden blev det ett svalare avslut. Som helhet var det strax under normal vindproduktion.

Högtrycksinflytandet fortsatte i maj och spred sig även till magasinen. En torr period inleddes och det levererades cirka 3 TWh under vad som är normalt för årstiden. Efter en kallare inledning återhämtade sig temperaturen och månaden blev varmare än normalt. Högtryckets inverkan medförde också fortsatt solproduktion över normalt, framför allt i söder. I norr var det tätare tryckgradient och vinden levererade väl över normalt samtidigt som vårfloden pågick. Sommaren kom och spred sig norrut under månaden och snön smälte bort något snabbare i magasinen, så när vi gick in i juni fanns det enbart snö kvar på de högsta fjälltopparna.

I skrivande stund ser det ut som att juni blir mycket varmare (cirka 2 grader över normalt), mycket torrare (cirka 8 TWh torrare) och mycket mer vindsvagt (cirka 85 procent av normalt).

Graferna nedan visar en sammanfattning av energiparametrarna under perioden.

Förutom en förbättring i april, där vi nosade på strax över normal hydrobalans (vilket senast var fallet våren 2021 efter en mycket blöt period under ett och ett halvt år innan hydrobalansen började sjunka), har balansen successivt försämrats.

Förbrukningstemperatur - utfall och normal (°C)

Skogsfloden började med avsmältande snö från påsk och därefter tog vårfloden en paus men kom successivt i gång med besked i maj månad och kulminerade runt Kristi himmelsfärdshelgen. En del nederbördsrelaterade tillrinningar har förekommit därefter och när temperaturen steg så började även snö på mycket hög höjd smälta av.

Vindproduktion i Sverige

Mindre vind än normalt, enstaka blåsiga dagar frånsett en mer sammanhängande period i slutet av maj. Det bidrog till negativa priser under vårfloden och den mest blåsiga perioden framför allt under låglasttimmar och helger.

Förbrukning och Produktion (GWh)

Förbrukningen och produktionen sjönk hand i hand, frånsett de helgdagar vi haft samt vad gäller vårflodens påverkan och den förnybara produktionen.

Spotpriserna under perioden präglades i vanlig ordning av tillgången på förnybar produktion (vind), efterfrågan och vårflodens tydliga påverkan under främst andra halvan av maj, med som lägst pris runt Kristi himmelsfärdshelgen. Efter att vårfloden kulminerat har vi sett en tydlig uppgång i priserna som förstärks av mindre nederbördsenergi, försämrad hydrobalans, mindre vind och högre bränsle- och omvärldspriser.

Nedan följer en mer detaljerad väderkrönika för april och maj och dess påverkan på energisystemet samt vårflodens förlopp år 2023.

April 2023 - högtrycksdominans

April 2023 präglades av högtrycksbetonat och torrt väder med kalla nätter och blygsamma dagstemperaturer. Det molnfattiga vädret medförde också att samtliga solstationer registrerade mer sol än normalt under månaden. Dock förekom både ostadigare och varmare perioder och på det stora hela var april 2023 förhållandevis normal temperaturmässigt. Se kartor nedan.

Ett högtryck styrde vädret, och månaden inleddes kallt och på morgonen den 1 april uppmätte Särna i Dalarna -15,8 grader och Kvarn i Östergötland -14,6 grader. Dagen efter uppmättes även månadens lägsta temperatur, närmare bestämt i Gielas i Lappland med -25,2 grader. Det kalla vädret medförde också att marken fortfarande var snötäckt på många håll från mellersta Götaland och norrut, efter den snön som föll i slutet av mars. I Katterjåkk nådde snödjupet sin kulmen med 161 cm den 3 april, vilket också blev säsongens största snödjup. Under påskhelgen började temperaturen långsamt att stiga och det mesta av snön i Götaland och delar av Svealand töade bort. Därefter låg snögränsen mer eller mindre stationärt från norra Svealand och sydöstra Norrland och norröver månaden ut, även om viss avsmältning förekom. Se snödjupskartor från SMHI nedan.

Framåt mitten av månaden gav högtrycket vika, vilket kortvarigt öppnade upp för lågtryckstrafik västerifrån och framför allt Svealand fick några blöta dygn.

Under andra halvan av månaden förstärktes återigen ett högtryck in över Skandinavien. Det ackompanjerades av varmare luft och efterhand gjorde den meteorologiska sommaren entré i södra Sverige. Den 18 april i Göteborg och 20 april i Malmö, Lund och Varberg för att vara exakt. Även månadens högsta temperaturer uppmättes dessa dagar, och varmast var det under den 22 april med 21,6 grader i Gendalen, Västergötland och 21,5 grader i Avesta, södra Dalarna. Delad tredje plats kom Uppsala och Målilla med 21,4 grader den 22 respektive 23 april. Ingen station i Norrland nådde 20-gradersstrecket. Närmast var Åmot i Gästrikland med 19,3 grader den 22 april. I norra Norrland fick man nöja sig med temperaturer över 15 grader. Det varmare vädret gjorde också att vårfloden började komma i gång tillfälligt, för att redan veckan därpå sättas på paus.

April är som bekant känt för sitt ombytliga väder och bakslaget kom lagom till valborgsveckan som bjöd på kyligt och ostadigt väder. Byar av regn, snö och hagel varvades med sol i klassiskt aprilmanér. I Rensjön, nordväst om Kiruna, sjönk temperaturen till -20,0 grader natten den 24 april, vilket är mycket lågt för att vara i slutet av april och under Valborgsmässoafton nådde ingen station i landet upp till 15 grader. Det ostadiga vädret orsakades huvudsakligen av ett lågtrycksområde som bara långsamt rörde sig åt nordost över landet och det föll stora mängder nederbörd på många håll flera dagar i följd. Särskilt utsatta områden var västra Svealand samt sydvästra och norra Norrland. I Dalafjällen ökade snödjupet flera decimeter och norra Norrland, som tidigare haft ett nederbördsunderskott, rapporterade nu i stället ett överskott. Den 27 april fick exempelvis Harads i Norrbotten 33,1 mm, vilket också blev landets preliminärt största dygnsmängd. Särna i norra Dalarna upplevde den näst nederbördsrikaste april sedan startåret 1880 och man fick totalt 102,7 mm under april 2023. Nederbördsfördelningen illustreras i kartorna nedan.

Maj 2023 – Soligt och torrt

Högtrycken fortsatte att dominera vädret även under maj 2023 som därför också blev torrare än normalt, med undantag för Lapplandsfjällen. Det bjöds också på ovanligt mycket sol, framför allt i landets södra halva. Temperaturen låg allmänt på mellan 0 och 2 grader över det normala jämfört med referensperioden 1991–2020, lokalt något lägre. Även om månaden inleddes kyligt så kom värmen smygande efterhand och den 14 maj noterades årets första högsommardag.

Månaden inleddes med klassiskt aprilväder, med kalla nätter och minusgrader så långt söderut som i Götaland. Den 3 maj noterade Tarfala -14,1 grader, vilket också blev månadens lägsta temperatur. Efterhand växte ett högtryck in västerifrån och stabiliserade vädret. Det dröjde dock ytterligare några dagar innan försommarvärmen kom och det var först den 8 maj som dagstemperaturen närmade sig 20 grader över Götaland, Svealand och Norrlands kustland. Redan följande dagar visade termometern dryga 20 grader och den meteorologiska sommaren avancerade nu snabbt norrut. I norra Norrland var sommarens intåg dessutom ovanligt tidigt. Detta gjorde också att snösmältningen tog ordentlig fart och vårfloden rivstartade efter en tids stiltje. I början av månaden sträckte sig snögränsen från norra Värmland, väster om Siljan och vidare tvärs över Hälsingland men värmen hade kraftigt reducerat snötäcket som nu främst var koncentrerat till fjälltrakterna.

Temperaturen fortsatte att stiga under veckan och den 14 maj rapporterade Västerås 26,3 grader, och årets första högsommardag var här.

I mitten av månaden gav högtrycket vika vilket öppnade upp för ostadigare väder och solen fick nu konkurrens av stackmoln som under eftermiddagen gav skurar, lokalt med åska. Lågtrycken med tillhörande nederbördsområden började åter trafikera lufthavet. Samtidigt svepte också kyligare luft ner över landet och på morgonen den 17 maj möttes invånarna i Dalarna och södra Norrland av snötäckt mark, men snöinslag förekom så långt söderut som Småland. Största snödjupsökningen uppmättes i Storlien-Storvallen, som fick hela 18 cm nysnö. Det var också under dessa dagar som Parkajoki i Norrbotten och Ytterberg i Härjedalen fick 28,0 mm respektive 28,2 mm, och slog därmed sina tidigare majrekord i dygnsnederbörd. Saittarova, också i Norrbotten, fick sitt blötaste majdygn på 96 år med 37,5 mm den 17 maj. Kartorna nedan visar nederbördsfördelningen i maj 2023.

Temperaturen steg åter under andra halvan av maj, som präglades av soligt och torrt väder med undantag för något passerande regnområde och lokal skuraktivitet under några dygn. Skurarna var dock av det kraftigare slaget och i Uddevalla föll det 31,2 mm den 22 maj.

På grund av rådande högtryck tvingades lågtrycken ta en nordligare bana vilket medförde att den nederbörd som kom, med några undantag, främst var koncentrerad till Norrland och då specifikt fjällkedjan. I Götaland och delvis även Svealand var det riktigt torrt och flera stationer i bland annat Skåne och Småland upplevde sin andra torraste maj sedan mätningarnas start.

Vårfloden 2023

Trots övervägande torr väderlek under både april och maj så blev vårfloden 2023 ovanligt kraftig, framför allt i den nordligaste delen av landet. Den snabba snösmältningen i kombination med kraftig nederbörd ledde till översvämningar och extrema flöden, jämförbara med den tidigare rekordvårfloden 1968. Hårdast drabbat blev Tornedalen där vattenmassorna orsakade stora störningar i samhället. Bland annat stängdes viktiga vägar av och många människor fick sina hus förstörda. I södra Sverige var läget i stället det omvända med vattenflöden under eller mycket under det normala.

Det är flera faktorer som påverkar hur kraftig vårfloden blir. Snömängden är så klart viktig, men även vädret under snösmältningen. Blir det varmt, soligt och en snabb avsmältning tillsammans med mer nederbörd får man en kraftig vårflod, men sker avsmältningen långsamt och under längre tid blir det lugnare. Det spelar också roll om ett vattendrag har många sjöar, vattenmagasin eller kraftverksdammar då dessa dämpar flödet, men även den ingående vattennivån i sjöar och magasin är av vikt. Har sjön eller magasinet nått lägstanivån finns det också plats att fylla på när smältvattnet kommer.

Nederbördsfördelningen, värmen och inte minst det soliga vädret i maj bidrog till årets extrema vårflod. Mars var blöt och även om april på det stora hela var en torr månad så var den nederbörd som föll koncentrerat till ungefär samma geografiska område, det vill säga västligaste Svealand, sydvästra och norra Norrland som för årstiden fick stora mängder. Dessutom var det förhållandevis kallt länge och när värmen väl kom en bit in i maj smälte mycket snö på kort tid och flödena började stiga. Bland annat Kalixälven, Linaälven, Väster- och Österdalälven fick flöden som uppstår i genomsnitt en gång vart 5:e till 25:e år. Snösmältningen spred sig sedan västerut och norrut och kring den 10 maj nådde den Norrbottens län. Några dagar senare föll kraftigt regn i området vilket förvärrade situationen. I Torneälven och biflödet Muonioälven var flödena extremt höga, på en nivå som i genomsnitt uppstår vart 50:e år eller mer sällan. Flera hydrologiska mätstationer i området observerade de högsta flödena sedan mätstarten samt extremt höga strömhastigheter i älven. Grafen nedan visar flödet vid SMHI:s mätstation Kallio i Muonioälven och det är det högsta som observerats sedan mätningarna startade. Den svarta linjen visar årets flöde och den streckade 1968 års nivå.

Den extrema vårfloden i kombination med mycket vind- och solproduktion påverkade såklart prisbilden och vår prognos om några timmar med negativa spotpriser blev mer verklighet än vi hade kunnat tro. Under vecka 20–22 syntes negativa spotpriser under många av dygnets timmar, framför allt i de två norra prisområdena men även i SE3 som kopplade mest norrut under perioden. Under några dygn i slutet av maj var till och med medelspotpriset negativt i SE1 och SE2. Även SE4 upplevde negativa spotpriser vissa timmar, men inte i samma utsträckning som de övriga prisområdena på grund av mer koppling mot kontinenten.

Med facit i hand kan man konstatera att vår prognos för maj 2023 med kyligt aprilväder inledningsvis följt av stigande temperaturer framåt mitten av månaden stämde ganska bra. Vi hade även en tro om en ganska snabb snösmältning under andra halvan av månaden i samband med det varmare vädret och att vårfloden skulle kulminera någon gång runt slutet av vecka 20 och inledningen av vecka 21. Detta visade sig stämma väldigt bra överens med verkligheten, åtminstone i norra Norrland. Längre söderut kom vårfloden lite tidigare. Däremot blev majvädret torrare än vi förutspått och att vårfloden i norra Norrland skulle nå rekordnivåer fanns inte med i vår utsaga, men extremer är alltid svåra att förutspå då de inte inträffar så ofta. Men med rådande klimatförändringar, där våren skjuts på framtiden, är detta kanske något vi måste börja vänja oss vid. Kommer då dessutom sommaren mer med besked redan från slutet av maj, får vi då ökad frekvens av junimånader som blir mer extrema i temperatur och torka som vi sett mer av de senaste 5–10 åren?

Det återstår att se, men årets första sommarmånad har en tendens att få ökad frekvens av högsommardagar. Se kartor från SMHI nedan.